Flickan med glasfågeln

Det finns barn som växer upp med sina föräldrar, i frid och fröjd har vardagen sin stilla gång och barnen rustas i den trygga familjen för en värld som kanske inte alltid vill deras bästa. Edie, huvudpersonen i Flickan med glasfågeln är inte ett sådant omhuldat barn.
Hennes föräldrar verkar ha dött när hon bara vara en liten bebis, istället har hon vuxit upp med sin sträva men närvarande farmor. När farmoderns blindhet tvingar in henne på hem får Edie flytta hem till sina overkligt förfärliga kusiner.

I en annan del av södra England smider Edies släkting planer med sin vän, en rysk adelsman. Hans dotter, prinsessan Anastasia som är lika gammal som Edie går på en gammaldags interskola. Där utsätts hon för trakasserier - eller håller hon på att bli galen? Hennes grejer försvinner för att sedan vara på sin rätta plats när hon ska visa för lärarna att de är borta. Det är då som Edie får i uppdrag av sin släkting att börja i Anastasias klass på den fina skolan och bli hennes vän.
Edies värld är hård och hon tänker inte låta sig såras igen - men hon fastnar för sin skola och tycker om att gå där. Anastasia blir hennes vän. Men vem är det som försöker sätta dit Anastasia och vad ska hända med Edie om hon inte lyckas sätta fast boven?

Det här är en berättelse om en ung människa mitt i ett rörigt liv. Alla vuxna har hemligheter, och många av dem handlar om Edie. Det och internatskolan i sig gör berättelsen helt oemotståndlig. Jag älskar att läsa om miljöerna, hur barnen uppslukas av en internatskolemiljö som är kvar i 1950-tal eller varför inte 1850-tal!