lördag 28 april 2018

Caraval

Min kollega pratade om Caraval och jag blev otroligt sugen på att läsa den. Hon berättade något sådant här:

Det var en gång två vackra systrar som bodde på en ö. Deras far var en grym man som hade hela samhället i sin hand. Att fly var i princip omöjligt. Storasystern Scarlett skrev varje år ett brev till Legend. Om hon kunde bli bjuden till Caraval, så skulle de vara fria - i alla fall under några dagar. Varje år utspelar sig Caraval under några dagar. Det är en lek, ett skådespel, där storslagen kärlek och dramatik får flöda fritt. En plats där allt är magiskt och ingenting som det ser ut att vara. Men allteftersom åren går och drömmen om Caraval aldrig blir sann slutar Scarlett att skicka sina brev. Hennes far har utsett en trolovad, och hoppet växer att om hon gifter sig med den här okända adelsmannen, så kan hon och lillasystern Tella ändå räddas iväg. Han kan ju inte vara värre än deras far, eller?
Men våghalsiga Tella nöjer sig inte med faderns planer och sveper med sig Scarlett till Caraval. Men redan på vägen dit separeras de och Scarlett får reda på att det enda sättet att ta sig därifrån är genom att kasta sig in i skådespelet. Egentligen vill hon bara skydda sin syster. Eller är det bara en dålig ursäkt för att inte helhjärtat erkänna att hon skulle vilja vara med om något själv. Bli berörd och beröras.

Caraval är en väldigt rolig plats att besöka. Tänk dig en blandning mellan karnevalskostymer i 1600-talets Venedig och allt som Helen Bonham Carter har på sig i Tim Burtons filmer. Det blir en hel del ung kvinna pressar sig mot en ung man med väldigt spelande muskler. Det går som en våg av åtrå genom henne och det är som att hon nästan vill kyssa honom...? MEN, hon är ju TROLOVAD MED NÅGON HON ALDRIG TRÄFFAT!!! Så det går ju inte. (Jag ba': hångla någon gång för helvete!) Det var rolig läsning, jag ville veta vad som skulle hända och läste intensivt. En hel del idéer var väldigt spännande och finurliga. Men inte alla. Om det är Legend, skådespelens och minfuckens mästare så måste ju gåtorna funka, eller hur? Därav är det för mig en underhållande bok, men mer en Twilight än Himlen börjar här. Eller det är ju inte den här typen av bok. Tar tacksamt emot tips på helt lyckade böcker i den här genren! Min elev har sagt att Heartless av Marissa Meyer är bra. Får väl testa den.

Twilight är ju en härligt underhållande berättelse, om ej perfekt utförd. Och Caraval likaså. Den kommer, tror jag, älskas av lika många. (Och jag vill faktiskt läsa fortsättningen, och hoppas att debutanten Garber har skärpt till sig tills dess.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar